Bekämpningsmedel
Vad är bekämpningsmedel?
Ett bekämpningsmedel måste vara godkänt av kemikalieinspektionen för att få säljas. De medel som godkänns får en tid på 10 år, därefter måste de återigen godkännas.
Bekämpningsmedel är kemikalier som är avsedda för att döda, förhindra eller reglera skadliga organismer. Medlen indelas i två stycken grupper, växtskyddsmedel samt biocidprodukter. Det är växtskyddsmedlen som används inom jordbruket. Jordbruket står för ca 20 % av den totala förbrukningen av bekämpningsmedel.
Bekämpningsmedel, biocider, delas in i följande kategorier:
• Herbicider – mot ogräs
• Fungicider– mot svamp
• Insekticider – mot insekter
Herbicider
De vanligaste herbiciderna som används idag är karbomater, karbonsyreamider, triaziner, fenoxisyror, klorsulfuron, dinitroföreningar samt urinämnesderivat.
Herbiciderna kan också delas in i två undergrupper: jordherbicider samt bladherbicider. Jordherbicider sprutas på markytan där de påverkar de groende ogräsfröna som ligger nära ytan. De påverkar dock inte djupare liggande frön. Bladherbiciderna tas upp av växters blad och stamdelar och verkan kan yttra sig i tillväxtstörningar, fotosynteshämning, cellförgiftning med mera. Herbiciderna transporteras till olika delar i växten där de hämmar verksamheten.
Användningen av herbicider medför risker för miljön. Sammansättningen av växter och djur förändras mer eller mindre permanent genom att växterna försvinner från platsen.
Fungicider
Fungicider används mot skadesvampar på lantbruksväxter. Man vet inte riktigt hur fungiciderna uppträder i marken på grund av att de inte tillhör någon speciell kemisk grupp. Det man vet är att fungiciderna är lättrörliga i marken. Det finns också de som bryts ned mycket snabbt men dessa är ganska ovanliga. Det som krävs för att en fungicid ska brytas ned är mikroorganismerna i marken som genom metabolism bryter ned ämnet. Det förekommer fungicider som förekommer samtidigt i jorden kan förlänga nedbrytningstiden avsevärt. Detta förekommer också att fungiciderna förlänger nedbrytningstiden hos herbicider och insektcider.
Fungiciderna dödar inte bara de avsedda svamparna utan också närbesläktade. Svampar som utgör huvuddelen av markens biomassa kommer bortfallet av vissa svampar påverka hela jordstrukturen. En förändring i svamppopulationen kan bestå under en mycket lång tid.
Autotrofa bakterier som oxiderar ammonium till nitrit (se kvävets kretslopp) har visat sig vara mycket känsliga för fungicider.
Bekämpningsmedlet har en stor inverkar på djurlivet i marken. Daggmaskar är speciellt utsatta.
Insekticider
Insekticider används för bekämpning av insekter och har stor betydelse för jordbruket. Preparaten som används mot skadeinsekter är oftast avsedda för endast en art och har särskilda bestämmelser om när man får använda det. De skadliga ämnena bryts i luften ned av solens UV-ljus och i marken genom att bakterier och svampar tar upp ämnena och bryter ned dem. Nedbrytningshastigheten beror på mikroorganismernas aktivitet som styrs av markens temperatur, vattenhalt, pH, näringsinnehåll samt luften.
DDT är en sorts insekticid som använder förr. Den är mycket effektiv men har en stor inverkan på vår miljö samt vår hälsa. Idag finns det andra alternativ som är mer naturlika. Ett exempel på det är Pyretriner som är ett ämne utvunnet ur växter. Växterna använder detta själva som ett försvar mot insektsangrepp. Pyretriner bryts ned av UV-ljus
Är bekämpningsmedel dåliga?
Många av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket rinner ut i närliggande vattendrag. Under de senaste 10 åren har halter av bekämpningsmedel sjunkit, dels beroende på att bönder har blivit duktigare på att handskas med preparaten men också för att ekologiska lantbruk har blivit allt vanligare. Det används idag omkring 220 olika preparat med flera 100-tals olika kemiskt aktiva substanser i Sverige.
Tabeller
Tabellen visar ämnen som mättes år 2001 men som förbjöds innan 1994
I den första tabellen kan vi se att man har hittat stora mängder ogräsmedel i våra närliggande vattendrag. Tabell nummer två visar att det tar väldigt lång tid innan vissa ämnen har brutits ned i naturen.
Ett bekämpningsmedel måste vara godkänt av kemikalieinspektionen för att få säljas. De medel som godkänns får en tid på 10 år, därefter måste de återigen godkännas.
Bekämpningsmedel är kemikalier som är avsedda för att döda, förhindra eller reglera skadliga organismer. Medlen indelas i två stycken grupper, växtskyddsmedel samt biocidprodukter. Det är växtskyddsmedlen som används inom jordbruket. Jordbruket står för ca 20 % av den totala förbrukningen av bekämpningsmedel.
Bekämpningsmedel, biocider, delas in i följande kategorier:
• Herbicider – mot ogräs
• Fungicider– mot svamp
• Insekticider – mot insekter
Herbicider
De vanligaste herbiciderna som används idag är karbomater, karbonsyreamider, triaziner, fenoxisyror, klorsulfuron, dinitroföreningar samt urinämnesderivat.
Herbiciderna kan också delas in i två undergrupper: jordherbicider samt bladherbicider. Jordherbicider sprutas på markytan där de påverkar de groende ogräsfröna som ligger nära ytan. De påverkar dock inte djupare liggande frön. Bladherbiciderna tas upp av växters blad och stamdelar och verkan kan yttra sig i tillväxtstörningar, fotosynteshämning, cellförgiftning med mera. Herbiciderna transporteras till olika delar i växten där de hämmar verksamheten.
Användningen av herbicider medför risker för miljön. Sammansättningen av växter och djur förändras mer eller mindre permanent genom att växterna försvinner från platsen.
Fungicider
Fungicider används mot skadesvampar på lantbruksväxter. Man vet inte riktigt hur fungiciderna uppträder i marken på grund av att de inte tillhör någon speciell kemisk grupp. Det man vet är att fungiciderna är lättrörliga i marken. Det finns också de som bryts ned mycket snabbt men dessa är ganska ovanliga. Det som krävs för att en fungicid ska brytas ned är mikroorganismerna i marken som genom metabolism bryter ned ämnet. Det förekommer fungicider som förekommer samtidigt i jorden kan förlänga nedbrytningstiden avsevärt. Detta förekommer också att fungiciderna förlänger nedbrytningstiden hos herbicider och insektcider.
Fungiciderna dödar inte bara de avsedda svamparna utan också närbesläktade. Svampar som utgör huvuddelen av markens biomassa kommer bortfallet av vissa svampar påverka hela jordstrukturen. En förändring i svamppopulationen kan bestå under en mycket lång tid.
Autotrofa bakterier som oxiderar ammonium till nitrit (se kvävets kretslopp) har visat sig vara mycket känsliga för fungicider.
Bekämpningsmedlet har en stor inverkar på djurlivet i marken. Daggmaskar är speciellt utsatta.
Insekticider
Insekticider används för bekämpning av insekter och har stor betydelse för jordbruket. Preparaten som används mot skadeinsekter är oftast avsedda för endast en art och har särskilda bestämmelser om när man får använda det. De skadliga ämnena bryts i luften ned av solens UV-ljus och i marken genom att bakterier och svampar tar upp ämnena och bryter ned dem. Nedbrytningshastigheten beror på mikroorganismernas aktivitet som styrs av markens temperatur, vattenhalt, pH, näringsinnehåll samt luften.
DDT är en sorts insekticid som använder förr. Den är mycket effektiv men har en stor inverkan på vår miljö samt vår hälsa. Idag finns det andra alternativ som är mer naturlika. Ett exempel på det är Pyretriner som är ett ämne utvunnet ur växter. Växterna använder detta själva som ett försvar mot insektsangrepp. Pyretriner bryts ned av UV-ljus
Är bekämpningsmedel dåliga?
Många av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket rinner ut i närliggande vattendrag. Under de senaste 10 åren har halter av bekämpningsmedel sjunkit, dels beroende på att bönder har blivit duktigare på att handskas med preparaten men också för att ekologiska lantbruk har blivit allt vanligare. Det används idag omkring 220 olika preparat med flera 100-tals olika kemiskt aktiva substanser i Sverige.
Tabeller
De vanligaste bekämpningsmedel i vatten mätt i µg
Tabellen visar ämnen som mättes år 2001 men som förbjöds innan 1994
I den första tabellen kan vi se att man har hittat stora mängder ogräsmedel i våra närliggande vattendrag. Tabell nummer två visar att det tar väldigt lång tid innan vissa ämnen har brutits ned i naturen.
Kommentarer
Trackback
